Jaktens ljuva väntan

Vi är lite rädda för väntan och tystnad i dagens samhälle. När allt går så fort, och dopaminkickarna är så tillgängliga, har vi börjat bli allt mer rastlösa. Reaktionerna ska vara omedelbara och är något tråkigt så är det bara att klicka sig fram till nästa filmklipp, bild eller inlägg.

Vi har blivit beroende av att känna oss roade. Risken är förstås att eftersom det tar lång tid att arbeta fram något av kvalitet, så är det det lättuggade som blir det dominerade uttrycket som vi tar till oss av. Frågan är vad det i längden gör med våra hjärnor och vår kapacitet till fokus och kritiskt tänkande.

Lite överraskande nog är jakt lite av en motvikt till allt detta.
Många förknippar kanske jakt med ond, bråd död med blod och våldsamheter. Men det är egentligen en väldigt stillsam aktivitet där mycket av tiden går åt till att vänta, avvakta och lära känna sig byte.

Själva dödsögonblicket tar oftast inte mer än några sekunder. Träffar man rätt så stapplar djuret till ett par gånger innan det faller ihop. Och så var det med det.

Det man däremot som sagt inte tänker på är allt tid som läggs ned på fullända själva skottögonblicket. Allt från att fylla upp med det som behövs på https://www.osthammarsjaktoskytte.se/ till redan nämnda väntan.

För den vane jägaren vet att det handlar om att lära sig ett djurs beteende och rörelsemönster. Var, när och hur är chansen störst till att lyckas fånga sitt byte. För de allra flesta gånger så kommer djuret antingen undan eller så ser man inte till skymten av det.

Den som inte vill ägna sig åt själva jagandet kan alltid ta en promenad ut i skogen och bara sätta sig ned på en plats och vänta. Tänd en eld om det är säkert och se vad som dyker upp. Både i skogen och inuti dig själv.